För ett år sedan, i maj 2022, tog ett 40-tal av Göteborgs privata och offentliga fastighetsägare i hand på att de ska bidra till att få återbruk och andra cirkulära lösningar att öka markant vid både ny- och ombyggnation. Genom att till exempel kompetensutbilda, återbruksinventera och ställa krav i upphandling hoppas man möjliggöra återbruksprocesser i större utsträckning.
– Genom Handslaget ser vi en större chans att stimulera fram en storskalig återbruksmarknad, säger Susan Runsten, processledare på Business Region Göteborg AB som driver ett av branschens återbruksinitiativ, Handslaget.
Hon är nöjd med arbetet efter första året. Antalet aktörer har nu vuxit till cirka 50.
– Det finns gott om modiga fastighetsägare i Göteborg som vågar testa, utveckla och samverka med andra aktörer. Dessutom har vårt initiativ väckt intresse ute i landet och andra regioner hör av sig och vill veta hur vi jobbar i Göteborg. Så jag skulle säga att det finns hopp.
Hon nämner flera exempel på där byggherrar (ex Framtiden Byggutveckling) redan i upphandlingsskedet ställt krav på hög andel återbrukat byggmaterial i nybyggnadsprojekt, något hon menar att vi kommer att se mer av i framtiden.
Framtiden Byggutveckling ska upphandla Litteraturgatan i Selma stad. Bild: Okidoki
Att få byggmaterialtillverkare att införa takeback-system är något annat som kommer mer och som underlättar för återbruk på den storskaliga b2b-marknaden. Begagnade produkter och material måste nämligen inventeras, värderas, kvalitetssäkras och lagerhållas och då krävs smidiga rutiner.
– Att få tillverkarna och återförsäljarna - som redan har kompetensen, logistiken och kunderna – sköter hanteringen är inte så dumt. Det kan vara enklare för dem att ta tillbaka sina varor, rekonditionera och återsälja dem med noll i klimatavtryck.
"Vi behöver fler material som klarar av att cirkulera"
Dessa lösningar finns till exempel redan för tegel, stål och trävaror. Bruksspecialisten vill leda den cirkulära omställningen inom murat och putsat byggande.
– Vi behöver ha fler material som klarar av att cirkulera och samtidigt behöver vi sortera bort material från marknaden, säger Jacob Steen, bolagets vd, som också deltog i panelsamtalen på Byggmässan.
Rivningsbranschen får också ett större ansvar när byggmaterial ska återvinnas.
– Att demontera kräver en helt annan hantering än att riva för att köra på deponi, säger Susan Runsten.
Den gamla Trikåfabriken på Möllevången i Malmö omvandlas till kontor. Bild: FOJAB arkitkekter/Stena Fastigheter.
Samarbete är en förutsättning för att branschen – och hela samhället – ska kunna ställa om från ett linjärt till ett cirkulärt arbetssätt. Anna-Maria Blixt, arkitekt och Circular Economy specialist på IVL, menar att tiden är mogen för att ta återbrukandet till nästa nivå. Hon låter sig inte nedslås av de dystra prognoserna för byggsektorn– utan ser snarare möjligheter.
"Det blir naturligt att fundera över hur vi kan hitta nya resurser, arbeta mer med det som redan är byggt och sporra innovation"
– Nu har vi utmaningar på byggmarknaden – hur ska vi lösa dem? Det blir naturligt att fundera över hur vi kan hitta andra resurser, arbeta mer med det som redan är byggt och sporra innovation. Vi är redan på väg åt det här hållet, men nu är det ett utmärkt tillfälle att ta chansen och utveckla sina affärsmöjligheter.
Samverkan är A och O.
– Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Leta upp de goda exemplen, uppfinn inte hjulet själv utan skapa team som kan samverka. Det kan vara en hisnande tanke och kännas oövervinnerligt och stort att övergå till ett helt cirkulärt byggande. Men börja med att plocka lågt hängande frukt, säger Anna-Maria Blixt.
I Solna strand pågår utvecklingen av kontorsfastigheten Greenhouse. I arbetet med Greenhouse har Humlegården lagt stort fokus på återbruk i form både små och stora initiativ som gör skillnad för klimatavtrycket. Fotograf: Illustration: Walk the room
Några andra initiativ och exempel på återbruk av byggmaterial i olika projekt:
Återhus/NCC
”Återhus – att bygga hus av hus” är ett innovationsprojekt där 14 av bygg- och fastighetsbranschens aktörer samverkar för att utveckla metoder, processer och verktyg för att kunna återbruka byggnadsdelar som stommar, fasader främst av stål och betong. Dessa tillhör våra mest resurs- och energiintensiva material under produktion men har ofta lång livslängd kvar vid rivning. Målet med Återhus är att minska mängden avfall, uttag av naturresurser samt CO2-utsläpp inom byggbranschen för att bidra till en cirkulär och klimatneutral framtid. Projektet har fått bidrag från Vinnova.
NCC:s kontorshus Forma är ett av pilotprojekten som genomförs inom Återhus. Här kommer NCC kommer att återanvända hälften av HDF-bjälklagen från en gammal fastighet i Solna i en ny kontorsbyggnad.
Handslaget/Framtiden Byggutveckling
Framtiden Byggutveckling genomför en upphandling med fokus på återbruk. Entreprenörer bjuds in till en totalentreprenad i samverkan. Cirka 70 hållbara hyreslägenheter och en lokal ska byggas i två hus vid Litteraturgatan i Selma stad. Över hälften av det inbyggda materialet ska vara av återbruk. Målet är max 280 kg CO2e/m2BTA, vilket är en bra reducering på väg mot en halvering.
Framtiden Byggutveckling deltar i initiativet Handslaget, och i projektet i Selma stad samarbetar man med Lendager Group.
Litteraturgatan i Selma stad, Göteborg. Illustration: Okidoki arkitekter
Fabege/Tarkett
När Skatteverket lämnade sitt kontor i Solna Strand inledde fastighetsbolaget Fabege ett renoveringsarbete med en tydlig strategi: återbruk. I projektet ’Staden Under Tak’ har Fabege samarbetat med Tarkett för återvinning av golven i byggnaden. I stället för att riva ut och slänga golvens textilplattor plockade Fabege varsamt upp dem och sorterade dem. Det visade sig att cirka 70 procent kunde sparas för att användas i nya inredningar. Av de övriga plattorna, som sorterades bort på grund av slitage, kunde drygt 2 000 kvm återvinnas via Tarkett ReStart. Detta gav en klimatvinst på ca 11,9 ton CO2 jämfört med om plattorna hade skickats till förbränning.
I projektet ’Staden Under Tak’ har Fabege samarbetat med Tarkett för återvinning av golven i byggnaden. Foto: Tarkett
Stena Fastigheter/Stena stål
Stena Fastigheter och Stena stål deltar gemensamt och innovativt återbruks-projekt. I Trikåfabriken 2.0 i Malmö testas återbruk av stålbalkar i stommen. I den andra etappen av Trikåfabriken kommer användandet av betong att minimeras och en del av materialet vara återbruk, bland annat delar av stålstommen. Stena Ståhl har samlat in balkar från rivningsprojekt för att utvärdera möjligheterna att återbruka dessa i nybyggen. Under 2022 började man bygga upp ett lager. Klimatavtrycket för återbrukat stål är 35 kilo CO2 per ton, jämfört med 3 000 kilo CO2 per ton för stål som kommer från malmbaserad produktion.
I Trikåfabriken 2.0 i Malmö testar Stena Fastigheter återbruk av stålbalkar från Stena Stål i stommen. Bild: Stena Fastigheter/FOJAB
Humlegården/Fagerhult
I samband med utvecklingen av fastigheten Greenhouse Solna strand har ett spännande samarbete mellan Humlegården och belysningsföretaget Fagerhult initierats. I arbetet med Greenhouse har Humlegården lagt stort fokus på återbruk. Genom att återbruka befintliga belysningsarmaturer, behålla elinstallationer samt undvika att göra nya hål i innertak eller ny kabeldragning har man uppnått stora miljöbesparingar. Bara genom att bygga om armaturerna återbrukas cirka 7,1 ton material, jämfört med att köpa nya. Genom denna nytänkande process för ombyggnation av armaturerna har projektet uppnått en miljöbesparing på 75 ton koldioxid.
Humlegården involverade belysningsföretaget Fagerhult kring återbruk av den befintliga belysningen i byggnaden, ett initiativ som är hållbart ur både ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Illustration: Walk the room