Den gröna given, Europas färdplan för att bli klimatneutralt år 2050, består av många olika delmål och termer - som benämns med olika engelska förkortningar. Vi har sammanställt en ordlista över de "gröna" förkortningarna och hur dessa är nyckelfaktorer för det hållbara byggandet och klimatmålen.
EPBD - Energy Performance of Buildings Directive, Direktivet om byggnaders energiprestanda. Syftet med direktivet är att effektivisera energianvändningen i Europas byggnader.
Alla nya byggnader i EU ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader från och med år 2030. För offentligägda byggnader gäller kravet redan från år 2028. Medlemsländerna ska se till att det genomförs energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet. För lokalbyggnader ställs krav på att de byggnader med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras till satta mål för 2030 och 2033.
Vad gäller bostadsbeståndet ska det ske en minskning av den genomsnittliga primärenergianvändningen med 16 % senast 2030 och 20–22 % senast 2035. Det ställs inte krav på enskilda byggnader, och merparten av effektiviseringen ska ske i den sämre delen av beståndet.
År 2050 ska hela byggnadsbeståndet i unionen bestå av nollemissionbyggnader.
Källa: Från Regeringskansliet, Klimat- och näringsdepartementets, presentation på
Byggmaterialdagen 2024.
MEPS – Minimum Energy Performance standards (minimistandarder för energiprestanda). MEPS innebär krav på att offentliga lokalbyggnader ska uppnå en viss energiprestanda till år 2030 (de 16% av byggnaderna med sämst prestanda) respektive 2033 (de 26% av byggnaderna med sämst prestanda). Flera byggnadstyper får undantas som t ex kulturhistoriskt värdefulla byggnader, försvarsbyggnader och jordbruksbyggnader.
EED – Energy Efficiency Directive, Direktivet om energieffektivitet, syftar till att öka energieffektiviteten i samhället – där ingår även transporter, industri etc. Kraven ska vara genomförda i svensk lagstiftning senast 11 oktober 2025.
EPD- Environmental Product Declaration, det engelska begreppet för miljövarudeklaration. För att branschen ska nå klimatmålen behöver vi välja material och produkter med mindre klimatpåverkan. En EPD är en deklaration av en produkts miljöprestanda under hela livscykeln. En EPD innehåller tre delar; produktdatablad, metodval och resultat från bedömningen av miljöpåverkan och gäller vanligtvis i tre till fem år, och den kan utföras i tre nivåer. Typ III är den mest omfattande formen av miljöredovisning, då den är tredjepartsgranskad. EPD:n utförs enligt en fastlagd standard för en viss bransch och produktkategori. Denna standard finns beskriven i ISO 14025. Ännu finns inga lagkrav för EPD:er.
PCR - Product Category Rules. Produktspecifika beräkningsregler som säkerställer att produkter av samma sort analyseras på samma sätt. Detta är viktigt till exempel för att EPD:er ska kunna vara jämförbara.
ZEB- Zero Emission Buildings (Nollutsläppsbyggnader). Från och med 2030 ska alla nya byggnader i EU vara så kallade nollemissionsbyggnader. Definitionen är en byggnad med extremt god energiprestanda och minimalt energibehov, där energibehovet täcks av förnybar energiproduktion och utan koldioxidutsläpp från fossila bränslen.
CSRD - Corporate Sustainable Reporting Directive. CSRD är EU:s lagstiftning om icke-finansiell hållbarhetsrapportering där syftet är att höja kvaliteten på hållbarhetsrapportering. Målet är att hållbarhetsdata ska kunna likställas med finansiell data.
ESPR - Ecodesign requirements for Sustainable Products Regulation, eller Ekodesignförordningen som den kallas på svenska. Det är ett ramverk med krav på minimerad miljöpåverkan för olika produkter i syfte att säkerställa energieffektivitet och ökad cirkularitet. Bland annat ska det gå att reparera produkter och att ta isär dem för återvinning när de har slutat att fungera.
Den nya EU-förordningen är en ramlagstiftning och har ett brett omfattningsområde, och gäller oberoende av företagsstorlek. Ekodesignkrav för olika produktgrupper ska tas fram framöver, endast ett fåtal produktgrupper är undantagna (till exempel livsmedel och läkemedel). Information ska tillhandahållas via digitala produktpass.
CPR - Construction Products Regulation. Byggproduktförordningen är den lagstiftning som omfattar villkor för byggprodukter på marknaden. Den reglerar hur byggprodukter saluförs och ställer krav på att CE-märkning är obligatorisk för många byggprodukter.
LCA – Life Cycle Assessment, Livscykelanalys. En produkts föroreningsutsläpp och miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Med en livscykelbedömning kan man utvärdera effekterna som en produkt har på miljön under hela dess livslängd, dvs ”från vaggan till graven”. Den kan användas för att analysera miljöpåverkan av antingen en produkt eller den funktion produkten är avsedd för.
Vid en livscykelanalys identifieras och kvantifieras de miljöbelastningar som är involverade, till exempel energi och råvaror som förbrukas och utsläpp och avfall som genereras. Utifrån detta utvärderas den potentiella miljöpåverkan av dessa belastningar och andra alternativ övervägs.
RED - Renewable Energy Directive, förnybartdirektivet. Ett direktiv från EU som syftar till att öka användningen av förnybara källor och minska utsläppen från energiproduktion och transporter, där hållbara biobränslen och biodrivmedel ska prioriteras.
Paneldebatt om klimatomställningen på Byggmaterialdagen 2024. Foto: Susanne Bengtsson
CSDDD - Corporate Sustainability Due Diligence Directive. Direktivet ställer krav på tillbörlig aktsamhet inom områdena miljö och mänskliga rättigheter.
EUDR - EU Deforestation Regulation, eller EU:s avskogningsförordning. Ska förhindra handel med varor som bidrar till skövling och skogsförstörelse i världen.
CBAM - Carbon Border Adjustment Mechanismsom, som är en del av EU:s gröna giv, ska motverka koldioxidläckage och ge aktörer utanför EU incitament att minska sina utsläpp. CBAM ska bidra till ett mer rättvist förhållande mellan EU-produktion och produktion i tredje land genom en kostnad på import av koldioxidintensiva varor.
GWP - Global Warming Potential. Handlar om växthusgasutsläpp under hela livscykeln. GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av en växthusgas påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. Livscykel-GWP tar hänsyn till växthusutsläpp under hela livscykeln och ska redovisas i energideklarationen.
GTIN - Global Trade Item Number. Det är ett artikelnummer som används för att produkter och förpackningar ska få en globalt unik identitet och som gör det enklare att identifiera byggprodukter. Det är siffrorna under streckkoden på en förpackning som kallas GTIN.
Fit-for-55: EU:s klimatpaket Fit for 55 innehåller lagstiftning på klimat-, energi- och transportområdena som ska leda till att EU-länderna minskar utsläppen med minst 55 procent till 2030 samtidigt som klimatneutralitet ska uppnås senast 2050.
EU Green Deal: EUs strategi för att göra Europa klimatneutralt till 2050.
Vill du ha information om hållbara byggprojekt? Det kan du beställa kostnadsfritt via oss.
Gratis lista över planerade bygggprojekt, klicka här>>