Liljewall arkitekter är en av de arkitektbyråer som har stort fokus på samhällsbyggnader och har lång erfarenhet av utbildnings- och vårdbyggnader. Madeleine Nordenknekt är ansvarig för skolor och förskolor på arkitektbyrån.
Vad jobbar du med?
– Jag sitter på kontoret i Göteborg men jobbar brett med projekt över hela landet och är framför allt involverad i tidiga skeden. Just nu ritar vi mycket grundskolor, det är vårt starkaste ben. Men vi gör även vårdbyggnader, förskolor och gymnasieskolor. När jag började på Liljevall 2004 dominerade förskolor. Runt år 2010 ökade antalet grundskolor och nu kommer det fler gymnasieskolor. Uppdragen följer ålderskullarna och det märks att många kommuner ligger efter.
"Historiskt sett har skolor bestått av klassrum och korridorer och anpassats för en envägskommunikation"
Hur har skolbyggnaderna förändrats över tid?
– Många av de befintliga byggnaderna håller inte måttet och lever inte upp till kraven på dagens moderna läromiljöer. Historiskt sett har skolor bestått av klassrum och korridorer och anpassats för en envägskommunikation. Idag har vi en annan typ av undervisning och en regnbågsfärgad palett av elever som behöver olika typer av miljöer. Sedan har klimatomställningen bidragit till att vi är mer noggranna med att återanvända vårt befintliga bestånd. Därför blir det fler ombyggnadsuppdrag, vilket vi på Liljewall tycker är bra eftersom vi vill värna om vår jord.
Madeleine Nordenknekt, arkitekt, Liljewall.
Går det trender i skolbyggnader?
– En trend vi ser är att det görs mycket mer ombyggnationer idag. Tidigare dominerade nyproduktion men nu är hälften av uppdragen nybyggnation och hälften ombyggnation. När det gäller själva gestaltningen så tycker jag att många arkitekter faller för trender snarare än att utgå från platsens förutsättningar och de kvalitéer byggnaden ska skapa. Jag ser även tecken på att man blickar tillbaka och låter sig inspireras av ett klassicistiskt stilideal.
Västra Götaland, där Madeleine Nordenknekt jobbar, är en av de regioner där både byggstarter och projekteringar av skolor och förskolor ökat kraftigt det senaste året. Källa: Byggfakta
Vilka krav och regler måste ni särskilt ta hänsyn till när ni ritar skolor?
– Något som kommit mycket mer de senaste åren handlar om trygghet och säkerhet, det är något vi måste ta på stort allvar. De som vistas i en skola måste kunna känna sig trygga. Till exempel så blir det lättare att hålla koll på vilka som vistas i miljön om man gör färre antal entréer. Vi samarbetar även med polisen för att skapa trygga utemiljöer där det till exempel inte är så lätt att gömma droger.
"Det finns inga förvaltningsfria byggnader, däremot går det att minska underhållet genom att välja robusta material"
– Dessutom har beställarna, dvs kommunerna, ofta önskemål om att fastigheten ska vara enkel och billig att förvalta genom minimalt underhåll. Det finns inga förvaltningsfria byggnader, men däremot går det att minska underhållet genom att välja robusta material. Tegel har blivit en favorit i fasader eftersom det står sig över tid och är lättskött. Träfasader är många rädda för eftersom de oftast ska målas. Skivmaterial är lätt att sparka sönder. Invändigt går vi mer mot trä som är tåligare än gipsskivor. Detta går i linje med att byggnaden ska ge så litet klimatavtryck som möjligt.
– Även om vi behöver anpassa byggnaden efter olika krav så är målet alltid att forma arkitekturen efter människan och skapa inspirerande, harmoniska miljöer som folk trivs i.
Hyllievångsskolan i Malmö. Foto: Helene Toresdotter
Vad tycker du är den största skillnaderna på att rita samhällsfastigheter jämfört med till exempel bostäder?
– När vi ritar bostäder är uppdraget specifikt riktat mot fastighetsägaren – inte mot den som ska bo där. Ofta är det pengaprojekt där kvadratmeterpris, hyresintäkter och vinstmarginaler styr. När vi skapar samhällsfastigheter står brukarna i fokus. Vi måste luta oss mer mot referensgrupper och forskning för att skapa ändamålsenliga lokaler. Här handlar det också om pengar - och skattepengar förvaltar vi genom att bygga hållbart och långsiktigt, välja beständiga material och en förvaltning som inte kostar för mycket.
"När vi skapar samhällsfastigheter står brukarna verkligen i fokus.
Är återbruk av byggmaterial något som kommer mer i offentliga byggnader?
– Det börjar smyga sig in. Det går lite trögt nu i början men inom 2-3 år, när vi hittat lösningar på katalogisering, lagring och tajming tror jag vi kommer se en storskalighet av återbrukade produkter. Sedan årsskiftet är vi medlemmar i CC Build och jag ser verkligen fram emot hur den plattformen kommer att utvecklas och göra det enklare att hitta och lista återbrukade material och produkter.
Unicaskolan i Mariestad. Foto: Bert Leandersson
Hur hittar ni de produkter som ni föreskriver i olika projekt?
– Leverantörer kontaktar oss och vi letar i olika kataloger och i portaler på nätet. Vissa producenter har fortfarande inte listat sina produkter, fått dem bedömda, av Byggvarubedömningen och Sunda Hus och kan därför inte bli aktuella i alla projekt.
Har du någon favorit bland skolorna du varit med och ritat?
- Hyllievångsskolan i Malmö är min favorit eftersom den har en stark identitet och man har tagit vara på det lekfulla. Just nu jobbar jag med Söderskolan, en ny grundskola och grundsärskola för 800 elever i Halmstad. Det är också ett spännande projekt som likt Hyllie blir skolan mitt i staden.