De sammanlagda investeringarna samt drift och underhåll i den svenska anläggningsmarknaden väntas öka med 7,1 procent i reala termer under 2026 och nå knappt 285 miljarder kronor, mätt i 2025 års prisnivå. Sett över hela prognosperioden 2026–2028 pekar bedömningarna mot en ökning på drygt 45 miljarder kronor, motsvarande drygt 17 procent realt, och en total nivå på knappt 312 miljarder kronor år 2028.
Det som gör läget ovanligt är att flera stora satsningar infaller parallellt. Den nya nationella planen för transportinfrastruktur beskrivs som en historisk satsning. Samtidigt sker omfattande investeringar i elnätet, kommunerna prioriterar eftersatta VA-system, och ökade försvarssatsningar spiller över på flera anläggningssegment och drar upp investeringsnivåerna framöver.
Delas marknaden upp väntas projektinvesteringarna öka med 7,4 procent och underhållet med 6,2 procent under 2026. Prognosen pekar därefter mot fortsatt positiv tillväxt under 2027 och 2028, med en något högre takt för investeringarna än för underhållet.
Anläggningsmarknaden drivs i hög grad av offentliga investeringar, och den politiska styrningen inom energiområdet har stärkts de senaste åren. Starka offentliga finanser ger utrymme för fortsatta ambitionsökningar, och från 2027 övergår Sverige till ett balansmål för finanspolitiken. Samtidigt har osäkerheten kring byggkostnadernas utveckling ökat under våren, något som kan urholka det faktiska budgetutrymmet.
"Det är en bred ökning av investeringarna inom svensk anläggning och infrastruktur. När resten av byggmarknaden har varit i lågkonjunktur har investeringarna inom transportinfrastrukturen och elnätet agerat motkraft. Behoven är fortsatt stora framöver sett till att den tekniska livslängden närmar sig sitt slut för många anläggningar byggda under 60- och 70-talet. Riskerna med ökade byggkostnader har dock ökat som följd av Irankriget, vilket kan skapa vissa finansieringsutmaningar för enskilda projekt", säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.
Juniprognosen är den sista inom nuvarande mandatperiod, och historiskt brukar de stora skiftena för infrastrukturinvesteringar sammanfalla med maktskiften efter riksdagsval. Nya prioriteringar kan följa efter höstens val om den politiska styrningen förändras, inte minst inom energiområdet. Efter förra valet lades planerna på nya höghastighetsbanor ned och vindkraften nedprioriterades till förmån för nybyggnation av kärnkraft.
"Stora offentliga investeringar och politiska beslut driver anläggningsmarknaden. Under de senaste åren har underhållet ökat kraftigt samtidigt som kärnkraftsutbyggnaden börjat bli mer konkret, vilket har potentialen att höja investeringsnivåerna ytterligare bortom prognosperioden. Under hösten kommer inriktningen för kommande år bli tydligare", säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.
Vill du veta mer om prognoserna?💡
Boka ett möte med oss!