Vi tittar tillbaka på ett händelserikt år. Efter en stark inledning, där vinstförväntningarna för svenska företag steg och Stockholmsbörsen ökade med omkring 10 procent i januari, följde en turbulent period präglad av ökade tullhot. Osäkerheten kulminerade i samband med det Donald Trump kallade Liberation Day den 2 april, då höga tullar mot flera länder föreslogs och snabbt förändrade förutsättningarna i den internationella ekonomin.
Den amerikanska administrationen tog senare några steg tillbaka och handelsavtal slöts mellan USA och EU. Samtidigt etablerades tullnivåerna på en markant högre nivå än tidigare.
Hushållen förblev försiktiga och avvaktande, vilket dämpade konsumtionen. Återhämtningen av byggmarknaden och den svenska ekonomin gick därför trögt. Trots detta fortsatte hushållens ekonomi att gradvis förbättras.
I den sista ordinarie statsbudgeten inför riksdagsvalet 2026 vidtog regeringen finanspolitiska åtgärder för att stärka hushållens ekonomiska situation. Samtidigt förblev inflationen stabil och räntorna sänktes successivt, med en sammantagen nedgång om 1 procentenhet under 2025.
Vi befinner oss i en ny global situation där geopolitik och ökad regionalisering dominerar. Kapitalet söker sig i ökad grad till den egna nationella ekonomin, vilket signalerar en form av de-globalisering.
Oförutsägbarheten har ökat under 2025, och den osäkerheten förväntas fortsätta under 2026, även om mätningar som Global Economic Policy Uncertainty Index visar att osäkerheten minskat sedan våren 2025.
Samtidigt har den ekonomiska tillväxten, företagens vinster och börsen gått relativt bra under 2025 och förväntas fortsätta göra det under 2026, både globalt och i Sverige. Detta beror till stor del på expansiv finanspolitik, räntesänkningar och företagens kreativa anpassning till förändrade förutsättningar.
I Sverige väntas hushållens ekonomi stärkas under 2026 tack vare lägre inflation, lägre räntenivåer, ökade reallöner och expansiv finanspolitik. Detta driver BNP-tillväxten under 2026, och under 2027 förväntas arbetsmarknaden förbättras ytterligare, vilket leder in Sverige i en högkonjunktur.
Den ekonomiska krisen som följde av hög inflation och räntehöjningar de senaste åren har slagit hårt mot hushållen och byggsektorn, medan industrin klarat sig bättre. Även om byggmarknaden i Sverige väntas växa de kommande åren, kommer den under prognosperioden fram till 2028 inte återgå till nivån som var under 2022, året innan nedgången inleddes.
– Vår kommande rapport från Prognoscentret visar tydligt vilka segment inom byggsektorn som växer snabbast och hur hushållens och företagens ekonomi påverkar marknaden framåt, säger Mårten Pappila.
Trots att styrräntan sänktes har långräntorna förblivit relativt höga, vilket begränsar förbättringen av finansieringsförutsättningarna. Samtidigt står omfattande statliga investeringar för dörren, och Sveriges starka offentliga finanser bidrar till gynnsamma villkor.
Kronan har dessutom genomgått en period av tydlig förstärkning, vilket speglar att internationellt kapital i allt större utsträckning återigen söker sig till Sverige.
Förboka hela prognospaketet här. 🔗🏗️